Album recension: Green Day - 21 century breakdown

så jag hade tänkt göra min första album recension av Green Days "21 century breakdown"....

American Idiot verkade vara deras karriär Kamikaze - ett koncept album om amerikanska förhoppningar och drömmar, med karaktärer som heter St Jimmy och Jesus i förorten? Nice try! Men det inte bara räddade Green Day från medellivs ingenmansland, det laddade deras musikaliska batterier. Med nästan 6 miljoner exemplar sålts och räkna, Idiot blev en slags multiplatinum rock blockbuster som inte är tänkt att existera längre, eftersom Green Day sprängdes in i den typ av band som inte är tänkt att existera längre - en vrede med "heart-on-sleeve passion", villiga att ta risken att falla på deras ansikten med ett stort uttalande. Även de låtar som inte fungerar eller plot trådar som inte var vettigt utan bara ökade det roliga, eftersom Armstrong, basisten Mike Dirnt och trummis Tre Cool har vägrat att gå ner långsamt.

"21st Century Breakdown" är ännu bättre, så dominerande och säker att det gör "Idiot" verka som en uppvärmning. De är tillbaka i rock-opera-läge, dividera albumet i tre delar, "Heroes och Cons", "charlataner och Saints" och "horseshoes and hand green were." Men det finns inga nio minuters utflykter den här gången - bara två av de 18 låtar spricka i fem minuter varumärket - och Green Day fokuserat sina idéer i sitt skarpaste, tuffaste melodier. Armstrong ger en godhjärtad kant till sin ilska, även när han spottar ut själv-plågade rader som "My generation is zero/I never made it as a working-class hero."

Green Day ställa siktet på religion här gången med "East Jesus Nowhere" som hyllingssångs angrepp på kristna hyckleri. Men det mesta de är sång om Amerika som vaknar upp från ett åtta år mardröm. I höga ballad "21 Guns", de verkar ha ett slags ord eller två för illusionslösa Bush supportrar ("Your faith walks on broken glass/And the hangover doesn't pass").

Men den extra belastning är hörbar i musik, och varje sång lägger till den allmänna känsla av vuxna män försöker alldeles för mycket att kommunicera, utmana sig själva tillsammans med sin publik. De tar fram hela idén med big-deal rock stars med något att säga om den verkliga världen. De håller löften de aldrig ens lovat, löften kvarglömda bakom alla "high-minded" nittiotals band som föll ihop på vägen.

Som sagt så är texterna det viktigast i detta album, det har det alltid varit i Green Days låtar... Detta albumet är underbart bra,, detat är verkligen Greeen Day och ingen annan hade kunnat göra det så bra...

jag brukar itne sätta en poäng-skala på sådana här saker,, men man kan väll variera sig lite..

4,5 av 5:D

här är låten "21 century breakdown"